söndag 7 januari 2007

Wedding Actually

Jag hade tänkt att jag skulle skriva lite om bröllopsmusik men efter att ha konstaterat att jag egentligen inte vet någonting om bröllop, att bröllopsbranschen är en hel djungel av stolta vita klänningar och sjabbiga cateringfirmor och att en sökning på ”wedding” på Amazons musikavdelning genererar 1876 träffar, ser jag mig besegrad och konstaterar lite lömskt att det då finns ganska mycket utrymme att ägna åt min favoritorgelkompositör Charles-Marie Widor.

Toccata Allegrot ut Widors 5:e orgelsymfoni är en av de mer kända bröllopmarcherna om man bortser från slibbig popmusik som Beatles ”All you need is love”. (Hänvisar till filmen ”Love Actually” för en bra genomförd men praktiskt omöjlig variant av denna.) Orgelmusik är speciell på sitt sätt och kan lätt låta skränig på vanliga högtalare; jag önskar att jag kunde påstå att man bör lyssna på den live i en kyrka men jag ska erkänna att jag aldrig hört den framföras på riktigt – vilket inte är så konstigt med tanke på att den är oerhört svårspelad. (Min far har hört den framföras av fyra gatumusikanter – på dragspel! Det hade jag velat se!)

Stycket kretsar kring något som i teorin närmast kan beskrivas som sjunkande drillar, men i praktiken inte alls (beskrivas alltså) då det använder sig av orgelns egenhet att bli spelad med både händer och fötter för att skapa en ljudbild med med fler toner och slingor i luften (bokstavligt talat – orglar spelas med luft) samtidigt än vad man kan hålla reda på. Som lyssnare kan man bli alvarligt psykiskt störd om man försöker och därför nöjer man sig ganska snabbt med att beundra hur stycket verkligen utnyttjar orgeln till fullo, inte tvärt om.

Så om du står där, inför ditt storslagna bröllop, och har bokat en katedral och hyrt in en världsklassorganist men inte kan bestämma dig för vilken musik som ska spelas, skulle jag rekommendera dig att välja Widor! Annars finns ju alltid ”Love me Tender” (Obs! ironi).

Lyssna på Widors Toccata (båda är ungefär likadana, men man vet ju aldrig hur länge de ligger kvar på nätet):

1 kommentar:

Anonym sa...

jag kan ju inget om dethär (klyschaklyschaklyscha) men den var väldigt mäktig. har lite svårt att tänka mig den med gatumusikanterna dock... fast som bröllopsmusik, vad slår väl love me tender? =P